<3

Är det inte konstigt.. att man bara vill ha det som man inte kan få?
När jag trodde att jag kunde få den här killen som jag har/hade på G, alltså praoelever, alltså F om man ska vara sån så ville jag inte ha honom alls. Jag kunde tänka mig att vara kompis med honom och så, men inte mer. I min dagbok skrev jag sedan "och jaa sen så kommer han säkert dissa mig och då kommer jag att älska honom" fast lite mera på skämt, för jag trodde verkligen inte att det kunde hända.

Jaa sen så hände det ju också, så patetiskt att jag kan förutspå min framtid så enkelt.

Fast nu vet jag inte om jag vill ha honom längre. Jag är fortfarande inne på banan "han är bättre än ingen" men ändå så är jag väldigt osäker. Kanske är det för att om det faktiskt blir nåt.. (?!) så har jag helt klart sumpat alla chanser med offer-Olof, alltså verkligen ALLA. Inte för att jag faktiskt har så mycket hopp, men en liten liten bit av mig tror fortfarande att det finns en chans.

Förövrigt så har jag väl skrivit det här inlägget 3 gånger tidigare..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0